Tvister om domnnamn

Tvister om vem som har rätt att få ett givet domännamn uppstog i princip i samma ögonblick som domännamnen föddes. Samtidigt inställde sig krocken med traditionella system för att namnge olika företeelser i vårt samhälle, krockar med ord som av någon anledning anses ha skyddsvärde.

WIPO tog snabbt bollen och utvecklade ett tvistelösningssystem för gtld:er (.com, net, .org mfl) som kallas för UDRP (Uniform Domain-Name Dispute-Resolution Policy) och som är inkorperat i ICANNs regler. Den är anpassad för att lösa tvister när parterna befinner sig i två olika länder med olika lagstiftning. Snabbt insåg WIPO att det fanns länder som behövde hjälp så de utvecklade också en UDR för länder och speciellt utvecklingsländer har anslutit sig.

I Sverige startade vi med NDR och NÖD för att sedan övergå till ATF 2003.

ATF bygger på UDRP:s grundpelare:
(i) the domain name registered by the domain name registrant is identical or confusingly similar to a trademark or service mark in which the complainant (the person or entity bringing the complaint) has rights; and
(ii) the domain name registrant has no rights or legitimate interests in respect of the domain name in question; and
(iii) the domain name has been registered and is being used in bad faith

ATF:s tre grundrekvisit är:
Sökanden måste ha en rättighet (t ex varumärke eller firma) med giltighet i Sverige.
Innehavaren av domännamnet ska ha handlat i ond tro när han registrerade eller använde domännamnet
Innehavaren ska inte heller ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet.

Nu är det dags att se över om ATF fungerar väl eller om några förändringar behövs. Därför gav .SE ut en remiss med sista svarsdatum idag, 2 december 2009. Den remissen har även en sektion som behandlar bank i domännamn – 2009 års hetaste domänpotatis!

Det kan värt att notera att Toppdomänslagen föreskriver att .SE skall tillhandahålla ett sätt att lösa tvister. Det sägs inget om hur det ska se ut och det har alltid funnits möjlighet att lösa tvister genom traditionellt domstolsförfarande.

Den ADR som vi levt med sedan 2003 bygger på WIPOs tankesätt och täcker inte alla typer av tvister som kan uppstå. Så det börjar nog bli dags att fundera på både om det passar det svenska samhället eller inte och var alla tvister som inte täcks av ATF skall hanteras.

Ännu viktigare är att börja fundera på hur domännamnens inträde i vårt samhälle påverkar gamla invanda tankemönster för namngivning och revirmarkering. Idag görs många försök att trycka in domännamnen i befintliga regelverk, men kanske att det är dags att börja fundera kring om det i stället är de befintliga regelverken som skall ändras?

Frobbit!s svar på .SE remissen är offentligt och finns att läsa här